Valborg 08.

Uppsala - Vilket äventyr!! Bättre än förra året.  Packade bilen och åkte redan i tisdagskväll, Johan My och jag. Hämtade upp Mattias i Tönnebro. Letade, verkligen letade, till Gottsunda där vi skulle bo i huuur länge som helst, men till slut hittade vi. Blev lite vin, och småprat i sängen innan vi kastade in handduken för att ladda med så mycket sömn som möjligt inför onsdagen.
Upp tidigt (eller jaa.. vi hade i alla fall klockan ställd på 8, det är tanken som räknas ;) ) Trist väder fram till typ 11, men i samma stund som solen visade sig och himlen förvandlades från sin gråa trista nyans till ljusblå, vaknade vi också till liv. La in en ny omgång i kylskåpet, och tog ut den iskalla drycken (trodde jag) sen åkte vi ner på stan. Självklart hade Sofia glömt sina öl i kylskåpet, blev ett litet missförstånd där i alla hast. Men hade som tur var med mig någon cider så det blev en sofistikerad fylla ;)


"Jaa men det är klart ni måste se oss, Johan vinkar ju för fullt" Bland flera tusen andra är det liiite svårt att se ;p Haha Vi hittade till slut och slog oss ner. Grabbarna hade hittat ett riktigt bra place, men ett gäng sthlmare, med en stor högtalare, som grannar så där blev vi kvar ett tag. När de andra drog på champagnegaloppen förflyttade vi oss till ett gäng med trubadur, väldigt trevligt! :) Riktigt underbar dag.. Strålande sol, klarblå himmel, massa massa folk, cider och vänner omkring sig, bra musik.. jag menar, vad mer kan man önska?! :) 

Sedan hem och ladda om kanonerna, dusch och powernap var på tapeten. Där någonstans under klockans mittersta timmar, hände något. VAD är fortfarande oklart, och vi har inte riktigt vågat spekulera i det, meen eehh kul hade vi! ;) Mia och Hanna kom som två friska vindar och blåste fart i oss, om det nu behövdes haha Perssons powernap blev flera timmar så innan vi drog ner till stan gick vi till lägenheten och väckte henne. Vad som sedan följde är jag oförmögen att berätta, dock var det en oförglömlig (?) kväll! :)

Dagen efter var seg, mycket mycket seg! Vi städade och käkade bakismat, mötte sedan upp grabbarna nere på stan, och hjälpte Mia med alla väskor till stationen. Kommer bli grymt tomt utan henne! Hemresan gick bra, trångt och mysigt :)


En berättelse är ju inte rolig om inte ett misslyckande finns! Eller hur!? ;p
Helt klart värt det!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0